V�lkommen till Malm�partiet!

En bro f�r framtiden!

Malmpartiets handlingsprogram

Har du Adobe Acrobat Reader i din dator s gr det bra att ladda ner vrt kommunala valprogram frn 2006 via fljande lnk http://www.freewebs.com/malmopartiet/Valprogram2006.pdf


Malmpartiets allmnna handlingsprogram fr Malm Stad presenteras hr nedan:


Malmpartiets politiska plattform

Malmpartiet r en ideell politisk frening som bildades lrdagen den 15 september 2001 av ngra som tycker att Malm behver ett parti som bryr sig om att frbttra Malmbornas livsvilkor i vardagen. Vi vill stta den vanliga medborgarens rst i centrum. Det r medborgarna inte olika organisationer som ska ha kat inflytande ver de politiska besluten. Malm Stad mste gra en helomvndning bort frn storskaligt tnkande och ansiktsls byrkrati. Satsningar ska istllet gras p kommuninvnarnas basfunktioner ssom skola, arbete, ldre och handikappomsorg samt sjukvrd och trygghet p stan. Demokratin fungerar bst om de folkvalda fljer folkets nskeml, ser till att kommuninvnarnas skattemedel anvnds p effektivast mjliga stt och efter klara begripliga riktlinjer vilka fastlggs vid val och folkomrstningar. Malmpartiet vill att Malm Stad ska erbjuda sina invnare den bsta livskvalitn i Sverige.


Skapa trygghet fr Malmborna

Malmpartiet stter trygghet fr medborgarna frmst. Med hg prioritet mste brottslighet och brutalisering bekmpas, inte analyseras fr att frklaras. Det r faktiskt viktigare att Malmbon skyddas n att han blir du med sin mrdare. Jaga inte den sktsamme medborgaren med bteslappar i trafiken. Jaga brottslingarna istllet. Eftersom staten inte lngre klarar av att skra Malmbornas trygghet p gator och torg, krver Malmpartiet att kommunen hyr in en vaktstyrka med uppgift att frebygga gngbildning samt vara en trygghetsfaktor ute bostadsomrden och i city. Vi menar ocks att Malmborna br f strre rttigheter att frsvara liv och egendom gentemot inkrktare. Vi tycker det r en sjlvklarhet att kommunens anslagstavlor och publikationer anvnds fr att avslja dmda vlds och sexbrottslingar, s att t.ex frldrar lttare kan skydda sina barn gentemot pedofiler.


Vi r Malms mest demokratiska parti

Lt folkviljan styra politiken. Europas mest demokratiska stat r Schweiz dr folkomrstningar i de 26 kantonerna = regionerna och dr tillhrande olika kommuner, skapar ett verkligt folkstyrt samhlle. Malmpartiet vill ha en levande demokrati. Vi krver rdgivande kommunala folkomrstningar nr minst 3% av vljarna begr det och beslutande kommunala folkomrstningar nr minst 5% av vljarna begr det. Det r medborgarna som ska styra politikerna inte tvrtom. Avveckla alla vnortsavtal med stder eller orter vars lnder styrs av politisk diktatur.


Stoppa den vxande byrkratin

Utnyttja IT-tekniken bttre fr att minska pappersfldet inom kommunen. IT-tekniken r spass vsentlig att kommunen frlorar p att blanda sig i sjlva systembygget. verlt det ansvaret till de aktrer som redan finns. Avveckla stadsdelsnmnderna. Avveckla alla utsiktslsa kommunala projekt. Skrota samtliga innehllslsa plan och policydokument. Vi behver inte fler luftslott som t.ex Nordform, Bo01 och frkval till Americas Cup utan vi behver varandra istllet. Offentliggr alla kommunpampars resor och syftet med dessa.


Vett i Malmtrafiken

stadkom fler parkeringsytor. Fri tidsbegrnsad parkering p alla kommungda parkeringsrutor fr samtliga i Malm boende bilister. Malmbornas milj frbttras inte med nuvarande instllning dr alltfler trafikhinder gr att bilker och olycksrisker kar. Ju strre svrigheter fr trafiken att flyta normalt, desto strre negativa utslppsmngder och drmed smre milj. Bilisterna ges fr det mesta skulden fr allt som rr olyckor, varfr det r viktigt och framhlla att alla trafikanter har ett ansvar fr en bttre trafiksituation. Rimlighet och motiverade regler ska glla. Inga fler absurda trafikhinder. 50 km grns som standard. 30 km grns borttages kl 24-05. Automatisk reglering av samtliga trafikljus nattetid. Folkomrsta om befintliga och framtida trafikkullerbyttor. Vid strre trafikomlggningar skall Tekniska nmnden konsultera yrkesverksamma chauffrer innan beslut tas.


P spret

Malm har en omfattande sprvgshistoria. Det brjade 1887 med hstsprvagnar. 1906 vergick man till elektrisk trafik. Efter hgertrafikomlggningen 1967 blev linje 4 (Limhamnslinjen) den enda kvarvarande sprvagnslinjen fram till den 27 april 1973 d ocks den lades ner. Gteborg och Norrkping r exempel p stder som moderniserat sitt sprvgsnt och samtidigt bibehllit sina traditioner. Malmpartiet anser att Malm Stad ska teruppta en strre strckning fr sprvgstrafik i centrala Malm. Ett slags komplement till stadens dominerande busstrafik. Tanken r att skapa en ringlinje innanfr broarna med linje nr 3 eftersom det en gng i tiden fanns en Ringlinje 3. Vi tror att nya Ringlinje 3 skulle uppskattas av Malmborna men ocks av turister. Malm Stads Sprvgssllskap som idag kr den s kallade museilinjen under stark tidsbegrnsning mste givetvis blandas in i konceptet. Malm Stad finansierar Ringlinje 3 men sker hela tiden efter alternativ vidare finansiering av driften. Busstrafiken i Malm r under all kritik. Dels saknar Region Skne vettig trafikplanering utifrn medborgarnas nskeml och livsfrutsttningar och dels saknas kompetens vad gller driftsformerna. Idag har man tre olika privata aktrer som var fr sig driver busstrafik i staden. Bara detta faktum har lett fram till ett overskdligt kaos i trafiksystemet. Malmpartiet menar att fr det frsta mste endast en aktr frfoga ver hela busstrafikntet i staden. Fr det andra ska det vara Malm Stad och inte Region Skne som ytterst bestmmer ver kollektivtrafiken. Malm Stad ska hr vara lyhrd fr medborgarnas nskeml. Fr det tredje skall turtthet och linjestrckning anpassas efter ett modernt sunt tnkande, innebrande att t.ex restider tminstone ska kunna konkurrera med pendeltgens restider till och frn Helsingborg! Att Malm Stad str som yttersta huvudman behver inte betyda att kommunen sjlv kr trafiken. Det kan och br en enskild aktr gra.


Personlig omtanke i vrd och omsorg

ldreomsorgen skall styras av etik och kvalitet och inte av politikers snlhet. Anstll mer personal fr att klara av de rdande bristerna och det kade trycket. ldre r ingen handelsvara man skuffar undan nr det inte lngre passar. Malm kommun mste ppna fler servicecentrum istllet fr att minska ner p dem som finns kvar. Vid anbud p ldreomsorg ska kvalitn fr de ldre st i centrum. Samma frhllanden ska rda p institutioner som drivs av kommunen. Malmpartiet tycker inte att vinstdrivande fretag hr hemma inom ldreomsorgen, eftersom man grna tummar p kvalitn fr att uppn hgre vinst. Kommunen ska drfr inte teckna avtal med vinstdrivande ldreomsorgsfretag. Dremot med stiftelser eller andra konstellationer dr vinstsyfte ej ingr i verksamheten. Omsorg fr de ldre mste f kosta och en allmn kvalitetsfrbttring av servicen infras. En lokal ldreombudsman inrttas fr att tillvarata de ldres intressen vad t.ex avser kontakten med myndigheter m.m.


MAS till Malmborna

Region Skne har idag ansvar fr Malmbornas sjukhus MAS. Sydvstra Sknes sjukvrdsdistrikt r den instans som administrerar verksamheten. De har inte bara ansvar fr MAS utan fr alla andra enheter inom sydvstsknes sjukvrd. Fre regionsammanslagningen var Malm Stad egen landstingskommun med eget ansvar ver det egna sjukhuset. Nu gmmer sig cyniska demagoger bakom regionparaplyet och skruvar ner vrdkvalitn p MAS, utstter personalen fr helt orimliga arbetsbrdor och fr patienter att vnta p tok fr lnge i vrdkerna. Malmpartiet menar att beslut ska fattas s nra de berrda mnniskorna som mjligt. Fr att f en mer ansvarsfull och bttre organisation med mjlighet till klarsyn mste sjlvfallet Malm Stad ha det yttersta ansvaret fr kommuninvnarnas sjukhus MAS eller UMAS som det ocks heter. En upprustning av vrdkvalitn r absolut ndvndig.


Handikappade i fokus

Att vara handikappad ska inte vara vara en tillvaro satt p undantag. Malmpartiet vill att kommunen handikappanpassar samtliga kommunala inrttningar. Infr en kommunal handikappombudsman. LSS och LASS mste fljas.


En undervisande skola

Kommunen mste ha skolor som fungerar, innebrande skolor dr eleverna lr sig vsentligheter. Prestationerna ska bedmas med ett terinfrande av betygskala 1-5. Betyg i ordning och uppfrande infrs i grundskolan. Disciplin i klassrummen s att eleverna kan lra sig ngot. Det r faktiskt detta skolan handlar om. Frn nringslivet vet vi att ordning och reda i fabriken ger bttre produkter och hgre produktion. Kalabaliken i klassrummen behvs inte. Man ska vara fri att vlja skola. Konkurrens mellan skolorna gr dem mer kvalitetsinriktade. Mobbade elever ska inte frflyttas ifrn sina skolor utan istllet de som mobbar. Fr att motverka mobbning och strka etiken infrs enhetlig skoluniform i grundskolan. Bttre uppfljning av skolornas antimobbningsplaner. Frldrar lggs ansvaret fr ungdomars vandalism. Sknelands historia frs in p skolschemat i grundskolan. I dagens samhlle har det blivit en samhllsklassfrga huruvida en ungdom eller ej har rd att ta krkort. S fr det inte vara. Infr krkortsundervisning p de olika gymnasieprogrammen. Skolmaten ska vara av god husmanskostkvalitet. Fretagssponsring av lromedel tillts. Hemsprksundervisning avskaffas och invandrarfreningar uppmanas att skta denna inlrning utanfr skoltid. Kunskaper i svenska frstrks. Alla former av religis fanatism frbjuds inom den kommunala skolans omrden. De senaste ren har samhllsklimatet bland unga i Malm hrdnat och mnga har dlig respekt fr andra. Srskild demokratikunskap infrs drfr i grundskolan.


Ett socialt engagemang

Omsorgen rrande svaga och sjuka mste rejlt frbttras. Det r en kommunal skyldighet att se till s att alla kommuninvnare har tak ver huvudet. kad hjlp till dem som r svaga men inte till dem som cyniskt missbrukar vlfrden. De stjl ju andras tillgngar. Malm Kommunala Bostadsaktiebolags vinster skall inte g till att finansiera lyxprojekt, utan anvndas till att bygga enkla lgenheter med rimlig hyressttning.


Bttre barnomsorg

Valfriheten kas genom infrande av vrdnadsbidrag via barnomsorgscheck. Kommunen mste anstlla fler dagmammor och ppna fler dagis.


Vrdig invandringspolitik

Malm Stad mste ge flyktingar ett vrdigt mottagande. Sedan lng tid tillbaka tar kommunen emot mnniskor som man sedan inte vill veta av. Man placerar dem s lngt ifrn beslutfattarnas egna bostadsomrden som mjligt och frser dem ibland med livslnga socialbidrag som enda frsrjningsmetod eller lekstugeprojekt som saknar naturlig frankring p arbetsmarknaden. Man har m.a.o skapat ondiga frutsttningar fr kad kriminalitet och social oro i Malm. Malm Stads ledning har tminstone erknt att av de ca 800 miljoner kr som betalas ut i socialbidrag varje r r merparten kopplad till den kommunala invandringspolitiken. Om Malm ngonsin ska komma ur social katastrof och segregation p arbetsmarknad samt i boendemiljer, mste kommunen g in mer serist fr att bryta den negativa utvecklingen. Malmpartiet r helt vertygade om att en genomgripande kursndring mste till fr att skapa en positiv utveckling. Vi menar att ska kommunen ha en chans vnda utvecklingen s mste kommunen f arbetsro. Drfr freslr vi att Malm kommun stter ner foten och stadkommer ett totalstopp under minst tio rs tid fr all flyktinginvandring dr det inte finns egna frsrjningsmjligheter. Efter dessa tio r mste en utvrdering gras innan alla arbetsskande flyktingar ter kan vlkomnas till kommunen. De invandrare och flyktingar som kan frsrja sig sjlva och sina familjer r under alla omstndigheter vlkomna att bostta sig i kommunen. Kommunala integrationsbidrag kopplas till motprestation fr att bekmpa den sociala oron i Malm.


Positiv arbetsmarknad

Fr att motverka konkurser med frlorade arbetstillfllen som fljd, ska det inrttas en investeringsfond dr smfretag i tillfllig kris kan f hjlp. Bttre kommunikation med smfretagarnas fretrdare. Samordna kommunens resurser vad gller kontakt med nya arbetsgivare s att ondiga mellanhnder frsvinner. Malmpartiet tror inte p konstgjorda lsningar utan koppling till nringslivet. Alla kommunala eller delkommunala s.k vuxendagis mste drfr frsvinna. Individuell prvning och coachning r viktigt fr att f arbetslsa p rtt vg i arbetslivet. Utbildningsskolor fr arbetslsa med direkt koppling till rdande arbetsmarknad och dr syftet r att lra ut ett yrke skapar en bro fr framtiden p arbetsmarknaden. Med utbildningsskolor s motverkar man det slseri med resurser som finns nr t.ex en invandrad lkare tvingas kra taxi eller nr en farmaceut gr och stdar. Idag kan en arbetsls med medicinska kunskaper bist en lkare i dennes arbetssituation. Malmpartiet vill att detta system ocks ska glla skterskor, vrdbitrden m.fl. Frutom mjlighet att lra i arbetslivet kan t.ex invandrare lra sig svenska snabbare. Lrlingssystemet mste terinfras.


Positiv ekonomi

Kommunen br slja ut det som man inte behver fr den egna verksamheten eller som kan anses vrdefullt att ga. Skolbyggnader och andra kommunala byggnader ska hyras ut nr de inte anvnds fr de egna aktiviteterna. Malm kommun erhller idag ca 1,4 miljarder kr frn staten i form av s.k skatteutjmningsbidrag. Dvs sktsamma svenska kommuner tvingas betala fr Malms ofrmga att dra sitt eget lass. Det r aldrig bra att rkna med lnta fjdrar i budgeten. Malmpartiet menar att ska vi frhindra att bli tagna p sngen en vacker dag med strypta bidrag som fljd, mste kommunen redan nu lgga upp ett system dr Malm inom en 15 rs period blir en sjlvfrsrjande kommun. Ofrndrad skattesats ska glla tills vidare.


Malm

Restaurangerna ska f lov att vara ppna s lnge det finns gster under frutsttning att god livsmedelshantering, bullerregler och brandmyndighetens regelverk respekteras. Fria ppettider p krogarna i staden minskar rejlt antalet skumma svartklubbar och deras frsljning av illegal sprit och illegala cigaretter. Om det ska vara ngon mening med nrmandet mellan Malm och Kpenhamn, s r det verkligen p tiden att Malm Stads serveringsfreskrifter lmnar stenldern och att Kpenhamn blir en frebild p omrdet. Permanent ppen scen och/eller orkesterpaviljong placeras p Stortorget, Mllevngstorget och Vrnhemstorget. Kommunal satsning p reklamfrsedda stadscyklar. Kpenhamn har sedan lnge placerat ut stadscyklar runt om i staden som allmnheten kan anvnda gratis.


Kulturell fritid

Std det fria kulturlivet genom att avveckla det kommunala engagemanget i de institutionella teaterbolagen. Behll det kommunala ansvaret fr biblioteken och muserna. Satsa p fler kvalitativa stadsdelsbibliotek med anpassade ppettider. Malm stad behver inget specifikt kommungt konstmuseum. Anvnd istllet resurser till att plocka fram den konstskatt som idag gms undan fr Malmbor och andra, eftersom det saknas resurser att ta fram dem ur kommunens diverse kllarfrrd och dylikt. Utveckla Folkets Park utan kommunala pengar. Fler fritidsgrdar med t. ex frldrakooperativ som gandeform. Klarare regler rrande freningsbidrag s att missbruk av medlen kan frhindras. Det r en ren skandal att Malms nst strsta ishockeyfrening tillika Sknemstare i division 1 r 2006, fortfarande tvingas att spela sina seriematcher i det publikhmmande rtthlet - Kirsebergs Ishall. En upprustning av arenan r direkt ndvndig innan den rasar samman fullstndigt. Malm r vida knt som parkernas stad. En stark bidragande orsak hrtill r stadens unika fgelliv. Det fr inte frslummas. Sktseln av fglarna kan bli en bttre turistattraktion och samtidigt en viktig insats fr miljn, ifall ett effektivare reningssystem fr dammar och kanaler inrttas.


Verklig resundsintegration

Malm befinner sig i en unik situation med ett fantastiskt riktmrke fr staden och dess framtid. resundsbron var namnet. Malmpartiet arbetar fr fullstndig resundsintegration. Denna process kan pskyndas rejlt ifall verfartspriset p bron snks med 50% fr alla former av verfartsmedel.


Konkret finansiering

Till skillnad frn andra partier i Malm s vill Malmpartiet grna visa rent konkret hur vi ska satsa och hur det ska betalas.

DET HR SKA VI I FRSTA HAND SATSA P!

Ca 60 stycken vaktpatruller med uppgift att hjlpa polisen att stoppa busets hrjningar och gra Malm tryggare. Kostnad ca 35 miljoner kr per r.

Beslutande kommunala folkomrstningar nr minst 5% av vljarna begr det och rdgivande nr minst 3% av vljarna s nskar. Kostnad ca 2 miljoner kr per r.

(U)MAS ter i kommunens go s att Malm sjlv kan styra ver vrdkvalitn. Kostnad ca 300 miljoner kr mer n nu per r.

Mer personal och service inom ldre, handikapp och barnomsorgen. terinfrande av det gamla anhrigvrdnadsbidraget. Handikappanpassa alla kommunala inrttningar och infr en kommunal handikappombudsman och en kommunal ldrevrdsombudsman. Skoluniformer i grundskolan och krkortsundervisning p gymnasiet. Kostnad ca 620 miljoner kr per r.

Upprustning av Kirsebergs ishall s att den hller allsvensk standard. Kostnad ca 30 miljoner kr per r under tv r. Drefter underhllskostnad p ca 1 miljon kr rligen.

Fler parkeringsrutor och fri tidsbegrnsad parkering fr alla i Malm boende bilister p samtliga kommungda parkeringsytor. Moderniserat sprvgsnt fr nya cityringlinje 3. Kostnad ca 60 miljoner kr per r.

Effektivare reningssystem fr kanaler och dammar till frdel fr stadens unika fgelliv. Kostnad ca 5 miljoner kr per r.

Total kostnad ca 1.052 miljarder kr per r!


S HR SKA VI BETALA DET!

Avveckla stadsdelsnmnderna. Plus ca 75 miljoner kr per r.

Betydligt mindre byrkrati. Plus ca 140 miljoner kr per r.

En folkligt frankrad invandringspolitik. Plus ca 200 miljoner kr per r.

Sansad kulturpolitik. Plus ca 300 miljoner kr per r.

Utfrsljning/Uthyrning av kommunal egendom. Plus ca 50 miljoner kr per r.

Avveckla kommunala vuxendagis och meningslsa projekt. Erstt dem med yrkesutbildningsskolor kopplade till den verkliga arbetsmarknaden. Plus ca 300 miljoner kr per r.

Totalt ca 1.065 miljarder kr i intkter!

Det hr r en uppskattad budget gjord utifrn noga genomtnkt finansiering fr.o.m r 2007. Malmpartiet r fast vertygade om att vinsten kan bli nnu hgre men ovanstende budget r en grund som hller i praktiken. Allt annat drutver r ren bonus. Det r inte ltt alltid att frst hur mycket t.ex 100 miljoner kr ger i vlfrd. Fr att f en viss verblick kan man exempelvis sga att fr 375 miljoner kr kan man ka antalet anstllda i kommunen med minst 500 personer.

Malmpartiets handlingsprogram r i stndig utveckling och frlngs eller frkortas i samband med rsmten dr medlemmarna bestmmer innehllet.
























Create a Free Website